Historia från min egen horisont
Händelser och personer som påverkat metallurgi och materialteknik.
Det har även påverkat mina förfäders arbete och mitt eget val av yrke.
år 1831
The basis of all induction heating systems was discovered in 1831 by Michael Faraday.
Faraday proved that by winding two coils of wire around a common magnetic core it was possible
to create a momentary emf in the second winding by switching the electric current in the
first winding on and off.
år 1843
Gustaf Ekmans uppfinning i Lesjöfors år 1843 av en gasvällugn för Lancashire metoden
hade mycket stor betydelse. Produktionen kunde höjas och kvaliten förbättras.
I stället för stenkol kunde träråvara användas för gasframställning.
Gasen användes för att öka temperaturen i härden och minska åtgången på träkol.
Genom uppfinningen blev
Lancashiremetoden ekonomisk i länder som saknade stenkol. Metoden gjorde det möjligt för
stålindustrin i Sverge att behålla sin konkurenskraft tills andra färskningsmetoder
infördes. Gustaf Ekman tog aldrig patent på sin metod utan
den fick fritt användas för att gynna svensk stålindustri.
Gustaf Ekman studerade metallurgi vid Bergsskolan i Falun 1826-1827.
år 1858
Den lyckade Bessemerblåsningen 18 juli 1858 medförde en revolution inom ståltillverkning.
1857 trodde många att Konsul G.F. Göransson gjort ett stort misstag att köpa Bessemers Patent för
Sverige. Göransson blev övertygad om metodens förträfflighet genom Henry Bessemers beskrivning.
Men processen var långt ifrån utprovad. Göransson var heller inte kunnig
i järn- och stålframställning, men förstod att blåsa luft genom smält tackjärn var revolutionerande.
Alla nödvändiga maskiner
och även en sakkunnig person skickades till Edske masugn från England. Försöken startade med stora tekniska och
ekonomiska problem den 10 november 1857. Ett lån i januari 1858 på 50000 Rmt från framsynta personer på Jernkontoret räddade
de fortsatta försöken. Den 15 juli ansåg Göransson att försöken snart måste avslutas i brist på bra
resultat. Stålet blev porigt med högt slagginnehåll. Hitintills hade problemen varit att styra blästerluften. Nu murades ugnen om och formorna
(lufthålen) i botten ökades från 6 till 11 samtidigt som dimensionen ökades från 5/8 tum till 3/4 tum.
Luftmängden ökades också drastiskt. Den stora förändringen gjorde att färskningsprocessen
fungerade. Nu kunde man direkt omvandla flytande tackjärn till vals- och smidbart stål.
år 1907
Sven Wingquist född 1876 i Hallsberg son till dåvarande Stationsinspektorn. "Då han röjde tekniska
anlag fick han genomgå Örebro Tekniska Elementarskolas mekaniska avdelning". Han utbildade sig även till
textilman och vävning i Norrköping. Han praktiserade sedan vid olika mekaniska verkstäder i Sverige och
USA. Efter några år vid Jonsereds Fabriker, anställdes han som driftsingenjör
vid Gammelstadens Fabriker i Göteborg. Efter problem med glidlager med hög friktion och genom byte till utländska
kullager trodde han att problemet var löst. De långa axlarna i fabriken och sättningar i byggnaden
medförde fortsatta haverier. Wingquist började då omfattande litteraturstudier med kul- och
rullager från antikens Grekland, kejsar Caligulas Rom och Leonardo da Vinci. Efter idogt och grundligt arbete
kunde han 1907 få patent på det självreglerande sfäriska kullagret. Gammelstadens Fabriker hjälpte
till att starta ett litet företag som skulle bli världskoncernen SKF. År 1907 fanns få som trodde
kullager skulle bli en stor produkt.
år 1916
Sven Wingquist SKF köper Hofors Bruk av Häradshövding Marcus Wallenberg Enskilda Banken för cirka
16 miljoner kronor. Köpet betalas genom en aktieemmision i som helt övertogs av Banken. Orsaken till
köpet var att säkra kvalitetsstål till lagertillverkningen. För SKF blev köpet en viktig
tillgång genom fortsatt utveckling av förbättrade stålsorter för kul- och rullager. Genom förbättrade
lagerlivslängder blev Hoforsstålet ett stort slagnummer vid försäljning av lager.
år 1927
Assar Gabrielsson försäljningschef på SKF engagerade sig i bilindustriens problem och
under sommaren 1924 uppstod tanken på att starta en fabrik till vilken SKF skulle leverera kul- och
rullager. Ingenjör Gustaf Larson tidigare anställd vid SKF blev involverad och konstruerade en personbil
vintern 1924-1925. Det följande året byggde Gabrielsson och Larson 10 personvagnar. SKF ställde upp med 1
miljon kronor samt Nordiska Kullagers förutvarande fabrikslokaler i Göteborg. SKF hade redan ett litet företag
Volvo, som fick överta bilproduktionen med ett aktiekapital av 200 000 kr. 1927-1929 gick Volvo med en
förlust på 1,7 miljoner kr, vilken täcktes av SKF. Genom stödet från SKF kunde Volvo snart klara sig
på egen hand. Resten är svensk industrihistoria.
- verklig materialteknisk hjälp